Cigarettfimpars påverkan på växter - Hur påverkas tillväxten hos en växt av mängden cigarettfimpar i marken?

Syftet med arbetet är att få svar på hur exakt en cigarettfimp påverkar en växts växtlighet. Kommer växterna växa över huvud taget eller kommer fimparna att ge några andra effekter på växterna?

Sammanfattning

Cigarettfimpar är ett vanligt skräp i naturen och är därför något man ser dagligen. I detta väcktes intresset för att göra en empirisk undersökning för att få svar kring hur cigarettfimpar påverkar tillväxten. Avvikelser i färg, tillväxt och rötterna skulle jämföras utifrån en referens odling utan cigarettfimpar i jorden. Kattgräs planterades i jord som innehöll olika mängder cigarettfimpar. Fimparna samlades in från olika ställen vilket kan ha påverkat resultatet. Åldern på fimparna, nederbörd och märket på cigaretterna är faktorer som kan ha spelat in. Därefter undersöktes växternas tillväxt under en månads tid. Mätningar i centimeter gjordes två gånger och ett genomsnitt i tillväxt togs fram. Resultatet visade på att cigarettfimpar hade väldigt lite påverkan på kattgräs. Allt kattgräs hade god och jämn tillväxt i jämförelse med referensen utan fimpar. Trots att de kom upp ur jorden vid olika tidpunkter var tillväxten mellan mättillfällena lika stor. Gräset hade troligen tagit upp kadmium men tycktes inte vara påverkat av det. Fotosyntesen var inte märkbart påverkad och därmed var heller ej tillväxten påverkad. När det gäller rötterna var de otroligt "växt starka". Förutsatt att cellulosaacetatet var uppblött av vattnet kunde rötterna växa igenom filtret utan problem.

Abstract

Cigarette butts are common litter in nature and are therefore something you see every day. This sparked interest in conducting an empirical study to get answers about how cigarette butts affect growth. Deviations in color, growth and roots were to be compared based on a reference cultivation without cigarette butts in the soil. Cat grass was planted in soil that contained different amounts of cigarette butts. The butts were collected from different places, which may have affected the results. The age of the butts, rainfall and the brand of the cigarettes are factors that may have played a role. The growth of the plants was then examined over a period of one month. Measurements in centimeters were made twice and an average growth was calculated. The results showed that cigarette butts had very little effect on cat grass. All cat grass had good and even growth compared to the reference without butts. Even though they emerged from the soil at different times, the growth between the measurement occasions was the same. The grass had probably taken up cadmium but did not seem to be affected by it. Photosynthesis was not noticeably affected and thus growth was not affected. As for the roots, they were incredibly "strong growing". Provided that the celluloseacetate was soaked by the water, the roots could grow through the filter without any problems.

1. Inledning

Anledningen till denna typ av experiment är för att i dagens samhälle är fimpar ett av de vanligaste miljöproblemen. Man hittar dem överallt i naturen, i sjöar, i skogen och sist men inte minst i staden.
Inriktningen är biologi eftersom experimentet utfördes på plantor. Det finns möjlighet att dra kopplingar till kemin i och med alla ämnen som finns i cigaretter. Området som experimentet sker inom är ekologin, det vill säga samspelet mellan en växt och dess miljö. Miljön blir i detta fallet cigarettfimparna och gifterna i dem.

1.1 Bakgrund

Cigarettfimpen är världens vanligaste skräp.¹ Varje år slängs en miljard fimpar på marken bara i Sverige. Det motsvarar 2,7 miljoner fimpar om dagen. En studie från 2025 där mätningar av skräp gjordes i tio olika typer av miljöer tyder på att fimpen är det vanligaste skräpet i tio av dem.² Fimpen är ett litet men otroligt miljöfarligt skräp. När fimpen slängs på marken släpper vi ut 7000 olika gifter, som alla finns i fimpen.³

1.1.1 Fotosyntesen

Fotosyntesen är livets viktigaste process. Hos växter och alger sker fotosyntesen inne i kloroplaster. Inne i kloroplasterna finns det buntar med membranblåsor som kallas tylakoider. Det är de som innehåller klorofyll och andra ljusabsorberande ämnen. Klorofyllen är det som fångar in ljusenergi som sedan kan användas för att omvandla koldioxid och vatten till glukos och syre. När förmågan att tillverka klorofyll hämmas kan inte samma mängd ljus energi absorberas. Det leder indirekt till att glukosen inte tillverkas i den mån det ska. Celler använder i första hand glukos som energikälla, det gäller även växter. För att kunna utnyttja glukos och syrgas krävs cellandning. Glukosen lagras först som kemiskt bunden energi, som växten sedan kan använda efter behov.

Det finns flera faktorer som kan hämma tillväxten hos en växt. Vattenbrist är en av dem. När en växt får vattenbrist kan den skydda sig genom att stänga bladens klyvöppningar. Klyvöppningar är det som tillåter koldioxid komma in i bladen, samtidigt som de behöver vara täta nog att inte låta för mycket vatten avdunsta.

När klyvöppningarna stängs kommer mindre koldioxid in till bladet och därmed hämmar fotosyntesen.

En annan faktor är omgivningens temperatur. Den övre gränsen för fotosyntesen ligger runt cirka +45 grader celsius. Den undre gränsen ligger dock vid 0 grader celcius ifall växten är anpassad för kallt klimat. Den mest effektiva temperaturen ligger någonstans mellan +10-25 grader celsius.⁴

1.1.2 Innehåll i cigarettfimpar

Gemensamt med snusprillor innehåller fimparna plast, men även nikotin, arsenik och tungmetaller. En av tungmetallerna är kadmium som kan hittas bland annat i batterier.⁵ Kadmium är akut skadligt för miljön då det hämmar växters tillväxt genom att ge dem nedsatt förmåga att tillverka klorofyll. Dessutom kan det även orsaka reproduktionsstörningar hos fåglar och landlevande djur. Marknära processer och organismer kan också påverkas.⁶ När kadmium kommer ut i naturen kan det tas upp i växterna via deras rotsystem.⁷ När kadmiumet tas upp i växterna påverkar de lipid- och proteinsammansättningen. Det hämmar även aktiviteten hos kloroplaster och mitokondrier. Det i sin tur leder till att ATP tillverkas i en mindre grad.⁸

Som nämnt tidigare innehåller cigarettfimpar likt snusprillan nikotin. Nikotin påverkar speciella reaktioner som sker i nervceller. Det fungerar som ett gift. Växter har dock inte nervceller så de påverkas inte av nikotinet på samma sätt som de påverkas av andra gifter. Däremot påverkar nikotin insekter och skadar deras nervsystem när de äter av växtens blad.⁹

1.2 Syfte

Syftet med detta arbete är att få svar på hur exakt en cigarettfimp påverkar en växts växtlighet. Kommer växterna växa över huvud taget eller kommer fimparna att ge några andra effekter på växterna? Med denna information kan man därefter få en större inblick i hur stort miljöproblem fimpar är.

1.2.1 Frågeställning

Hur påverkas tillväxten hos en växt av mängden cigarettfimpar i marken?

2. Metod

I arbetet ingick det både en litteraturstudie där cigarettfimpens olika gifter beskrevs tillsammans med en empirisk studie där en odling utfördes. Frön odlades i olika mängder fimpar och därefter kunde man studera eventuella tillväxtskillnader hos plantorna. Fimparna klipptes upp i fyra bitar. I första planteringen, det vill säga rad 1, var det ej några fimpar inblandade. I den andra, rad 2, tillsattes två fimpar. I rad 3 tillsattes fyra, i rad 4 tillsattes sex, i rad 5 tillsattes åtta och i rad 6 tillsattes tio stycken. UV-lampor användes för att få ett så jämnt resultat som möjligt. UV - lampan som användes var från Clas Ohlson och hette “3-Head Grow light”.

Bönor var den typ av planta experimentet gjordes på. Bönor ger relativt stora blad och de växer fort vilket innebar att försöket skulle kunna göras om ifall det behövdes. De odlades i lika stor mängd planteringsjord gjord för inomhusbruk. För att kunna “tackla” problemet med att frön generellt är individuella sattes mer än en planta per koncentration för att kunna jämföra dem sinsemellan också. Det var tre plantor per mängd fimp.

Bönorna luckrades upp ett dygn innan de planterades. Det innebar att de las i vatten ett dygn innan de planterades ner i jorden. En böna per kruka planterades i 40 gram jord. Fimparna var uppblandat enligt schemat som beskrevs tidigare. Bönorna vattnades cirka 1-2 gånger i veckan. För att alla bönor skulle få samma mängd vatten fick alla plantor vatten samtidigt, så fort en blev torr vattnades allihopa med samma mängd vatten.

Efter en månad utan resultat planterades kattgräs i krukorna. Fem frön per kruka planterades. De blev vattnade vid plantering då kattgräs kräver fuktigt jord. De vattnades nu efter behov då fimparna höll mer och mer fukt, samtidigt som ett element där odlingen förvarades torkade ut dem.

Målet var att undersöka bladen, både färg, form och längden på plantorna. När experimentet avslutades skulle även rötterna undersökas. Avvikelser såsom om stammen var tunnare, mindre bladarea var också sådana saker som skulle undersökas. Resultatet på bönorna skulle undersökas två gånger i veckan. Kattgräset mättes två gånger och en genomsnittslängd togs fram. Bilder togs under arbetets gång, även på de krukor som inte hade någon tillväxt.

2.1 Metodkritik

UV lampor är inte den “naturliga energikällan” för växter men i och med vintern och att solen inte skiner alltid var valet UV lampor för att få ett så jämnt resultat som möjligt. Problemet med att odla är att frön är individuella och det kan vara svårt att jämföra resultaten i och med att de växer olika.

När bönorna togs emot fanns ingen vetskap om vad det var för bönor. Det är förmodligen anledningen till att bönorna inte växte, då de inte fick den typ av förhållande de behövde. De kan ha fått för mycket fukt eller behövt mer tid innan de såddes i jorden. Alternativt att de behöver mer näring än vad jorden som användes kunde ge. Detta hade kunnat undvikas genom att prov-så fröna innan undersökningen började.

Cigarettfimpens gifthalt var en stor felkälla. Beroende på varifrån fimparna kom, om de legat på marken, hur länge de har legat och vilken typ av cigarettmärke det var. Detta kan ha medfört att de hade olika halter gift i sig.

Efter bara några dagar började odlingarna mögla. När det gäller inomhusodlingar är mögel ofta ofarligt, men tyder ofta på för hög fuktighet. Efter att planteringen avvecklades och fimparna undersöktes upptäcktes det att de höll väldigt mycket fukt. Det kan vara en orsak till att planteringarna utan fimpar torkade ut mer än de med fimpar.

Dag 31, vill säga en månad in i undersökningen började de tre krukorna utan fimpar torka ut. Uttorkningen berodde förmodligen på att elementet, som tidigare inte varit på, nu gick på märkbart. På grund av det kallare vädret ute kunde denna felkällan inte undvikas. Hade experimentet gjorts under våren hade det varit lättare att undvika. Detta ledde till att de behövde mer vatten än de som hade fimparna i sig . I och med att fimparna drog till sig fukt var inte de krukorna lika påverkade då de höll fuktigheten längre. I och med att kattgräs behöver mycket fukt ledde det till att de krukorna med fler fimpar gynnade kattgräsets växtlighet.

När kattgräset planterades gjorde fimparna att vissa frön inte kunde tryckas långt ner i jorden. Detta gynnade dock fröna. När de var för långt ner i jorden kunde de inte ta sig upp lika fort. Detta ledde till att fler frön kom upp i de krukor som innehöll fler fimpar och därmed växte det mer gräs i dem.

3 Resultat

Efter en månads odling av kattgräs avvecklades planteringen. Vid granskning kunde inga avvikelser på rötterna eller gräset synas. Rötterna har växt ihop med fimparna. De har haft en stark tillväxt trots fimparna i jorden. Se bild 1.

Ingen påverkan på gräset mer än att de fick för lite vatten, se bild 2. Inga missfärgningar eller avvikande på varken stjälk eller växtlighet kunde ses. Jämför man varje rad för sig ser man att alla raderna har ökat med en tillväxt på cirka 10-12 centimeter.

4. Diskussion

Att bönorna jag ville odla i början inte växte var otroligt synd. Eftersom odlingen redan hade varit igång i en månad var ett snabbt beslut tvunget att tas. Eftersom kattgräs är relativt enkelt att odla var jag säker på att det skulle ge tillväxt. Det gjorde det möjligt att faktiskt läsa av ett resultat.

Växtligheten hos gräset var väldigt varierande på det sättet att vattenbristen påverkade deras växtlighet mycket. Brist på vatten hämmar växtligheten och är därmed anledningen till de gula partierna. Jag tror att trots vattnet i fimparna som gjorde att jorden höll fuktigheten längre, kunde växten inte ta vara på vattnet. Det absolut optimala hade varit att ha odlingen på ett annat ställe, till exempel i en källare. Dock var jag rädd för att temperaturerna skulle vara för låg för att de skulle kunna växa.

Kattgräset kunde inte stå. På växterna kunde jag hitta torra partier med gulaktig färg, se bild 3 under bilaga 2, men de fortsatte att växa med grön färg igen efter att de fått mer vatten. Troligtvis beror det på torka och inte gifter. Hade det varit på grund av gifterna hade den gula färgen varit mer konstant och inte dykt upp i partier.

Trots att fimparna låg i vägen i jorden hade rötterna i alla planteringar ”växt ihop” med filtret. Rötterna i sig är starka, men jag tror det också beror på att vattnet har ”löst upp” filtret, se bild 4 under bilaga 2. På bilden har jag dragit isär ett filter. Man ser tydligt hur ”trådigt” det är. Detta var ej möjligt i samma mån när fimparna var torra. Eftersom acetylgrupper är känsliga för hydrolys bidrar förmodligen fuktigheten till att filtret löses upp. Det är det första steget i att filtret ska brytas ner och i samband med det ger det växten en möjlighet att tränga ner genom filtret.

Tittar man på tillväxten mellan de två “mät-datumen” ser man att tillväxten i centimeter låg på cirka 10-12 centimeter per rad. Så trots vattenbrist, fimparna i jorden och att fröna kom upp i olika takt har de växt lika mycket under de dagarna.

Kadmium må hämma fotosyntesen men det var ingenting som kunde uppmärksammas i denna odlingen. Kattgräset växer otroligt fort, så även om det tagit upp kadmiumet från jorden hann det förmodligen inte ta upp de mängder som behövs för att man skulle kunna studera det. Hade vi dock låtit gräset växa under en längre tid eller haft en mer långsamt växande växt, till exempel bönorna, hade vi förmodligen sett större skillnader.

Jag märkte att odlingen och förmodligen möglet började efter ca tre veckor dra till sig små flugor till odlingen. Ifall de hade ätit av gräset hade man kunnat studerat deras beteende med tanke på att gräset förmodligen tagit upp nikotin. Dock hade en sådan undersökning varit enklare på ett större djur.

Referenslista

1. Olof Lönnehed (2023) Fimpar läcker ut dödliga gifter i naturen

https://www.gu.se/nyheter/fimpar-lacker-ut-dodliga-gifter-i-naturen Länk till annan webbplats.

2025-09-19

2. Håll Sverige rent (2025) Skräp i olika miljöer

https://studios.statisticon.se/skrapstatistik/Home/Miljo Länk till annan webbplats.

2025-09-19

3. Ywonne Wiklund, Maria Nilsson. Tobak och fimpar sprider också miljögifter.

https://www.vk.se/2019-11-19/tobak-och-fimpar-sprider-ocksa-miljogifter Länk till annan webbplats.

2025-10-8

4. Anders Henriksson, Charlotte Bosson (2020) Iris Biologi 2, Gleerups Utbildning Ab, Andra upplagan.

5. Håll Sverige rent (2025) Nu säger vi farväl till fimpen. https://hsr.se/farval-fimpen#:~:text=Fimparna%20inneh%C3%A5ller%20plast%20och%20gifter,skriva%20ut%20b%C3%B6ter%20f%C3%B6r%20nedskr%C3%A4pning Länk till annan webbplats.

2025-10-08

6. Naturvårdsverket, Utsläpp i siffror; Kadmium

https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/sv/Amnen/Tungmataller/Kadmium/ Länk till annan webbplats.

2025-10-10

7. Naturvårdsverket, (2025) Fakta om kadmuim och kadmiumföreningar

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/miljofororeningar/metaller/fakta-om-kadmium-och-kadmiumforeningar/ Länk till annan webbplats.

2025-11-02

8. ScienceDirect, (2021) Kadmiumtoxicitet i växter: Effekter och saneringsstrategier

2025-11-02

9. Allan Rasmusson, Lunds universitet (2020) Är cigaretter giftiga för växter?

https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/ar-cigaretter-giftiga-for-vaxter/ Länk till annan webbplats.

2025-10-15

10. Håll Sverige rent (2025) Dags att fimpa filtret?

https://hsr.se/artiklar/dags-att-fimpa-filtret Länk till annan webbplats.

2026-01-04

11. ScienceDirect (2021) Nedbrytbart eller inte? Cellulosaacetat som modell för komplicerat samspel mellan struktur, miljö och nedbrytning

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0045653520329295#bib47 Länk till annan webbplats.

2026-02-09

12. ScienceDirect (2018) Jämförelse av nedbrytning av cellulosa- kontra plastcigarettfilter under olika avfallshanteringsmiljöer

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0956053X17308474 Länk till annan webbplats.

2026-02-19

Bilagor

1. Odlingsbok

Schema över bön planteringen:

Dag 0: Bönorna sattes i jorden, alla fick 15 ml vatten.

Dag 4: Hittade mögel i de tre krukorna i rad nr 6, det vill säga de med flest fimpar.

Dag 7: Fick vatten, ett annat frö växer i första kruka nummer 4. Se bilaga 2.

Mer mögel har spridit sig till krukorna i rad 4-5. Se bild 2.

Dag 11: Mer mögel har kommit. Värst i rad 6, i krukan högst upp. Se bilaga 3.

Dag 23: Mindre mögel. Små flugor har kommit.

Dag 31: Kattgräs planterades. Det har nu gått en månad sedan planteringen av bönorna, inget resultat. Vattnade bara krukorna som inte hade fimpar i sig. Torkar ut mycket fortare än de med fimpar. Luktar mögel, men det syns ingenting längre.

Dag 37: Fler okända frön växer.

Dag 38: Kattgräset har växt. Ett genomsnitt togs fram.

Dag 43: ”Hjälp person” tog hand om planteringen. Gav vatten.

Dag 46: Vatten igen.

Dag 47: Vatten igen, torkar ut fort. Kylan har kommit, elementet de står vid torkar ut dem. Gräset är för långt för att hålla sig upprätt.

Dag 50 Genomsnitt togs.

Dag 55. Planteringen avslutades. Granskade rötterna, hittade inget spår av bönorna i någon av krukorna.

2. Bilder från Odlingen